Änglar finns nog på riktigt.

För våran lilla Jarmo blev påkörd ikväll. Usch vad hemskt man mår när nåt sånt händer. Jag har väntat att den här dagen skulle komma, vi bor ju trots allt på Storgatan där det kör massor med bilar jämt. Men katterna vill ju inte va inne jämt heller så dem måste ju få gå ut nån gång också.

I alla fall. Ikväll så hade jag just varit och handlat, sen skulle jag gå upp på övervåningen för att sätta i en lampa i vår garderob där uppe. Jarmo gnällde som vanligt och ville gå ut så jag släppte ut han innan jag gick upp.

När jag sen har satt i lampan och går ner så ser jag att Calle har gått ut så jag går ut och kollar vad han gör. Då står det en bil mitt ute på vägen utanför oss. Föraren kliver ut och plockar upp nåt på vägen. Sen backar han och svänger in på våran gård. Jag går in igen, sen kommer Calle in efter att han pratat med föraren och säger att han som kom med bilen har kört på Jarmo. Men att Jarmo sprang iväg ner mot ån. Det var en bit från spoilern på bilen som föraren hade plockat upp från vägen.

Calle går ut och letar efter Jarran flera gånger, med ficklampa å allt. Jag med. Vi får turas om att vara inne med Gry medan den andre är ute och lockar på Jarmo och lyser ner mot åkanten. Ingen av oss hittar honom.

Men vet ni varför jag är säker på att änglar finns?

För en ängel måste ha vaktat över Jarmo ikväll - för han kom alldeles nyss in genom dörren här hemma och nu ligger han och vilar på en stol här bredvid mig. Han verkar oskadd och jag är nog bland dem lyckligaste på jorden ikväll.