...är härligt. Men också krävande. Och ja, det är nog dubbelt så mycket jobb med två barn. Men det är även dubbelt så mycket skoj. Och dubbelt så mycket kärlek.
Det kanske börjar på att bli dags att uppdatera bloggdesignen snart. Nu måste ju lillebror Greger få vara med på ett hörn med :) Får se om jag fixar den till veckan eller, måste fotografera lite så jag har några bilder att jobba med.
Ikväll gick det väldigt fort för Calle att natta Gry. Dem hade klivit upp redan vid halv 6 i morse och hon har knappt sovit alls idag så det var nog inte så konstigt om hon var trött nu. Så Calle är ute och klipper gräsmattan nu och jag tänkte passa på att blogga lite innan Greger vaknar och vill äta igen.
Vet dock inte vars jag ska börja riktigt, det är så många dagar sen jag bloggade nu så jag tycker det känns som jag har gröt i skallen. Jag har nog inte riktigt hunnit landa än, även fast det är en vecka sedan vi kom hem idag.
Den här lilla mysproppen spenderar jag numera hela dagarna, och nätterna, med. Det är helt galet ändå, att vi har fått två välskapta barn som jag älskar lika mycket båda två. Det är stort och jag är så lycklig.
Mina foglossningar verkar faktiskt ha lättat litegrann också, så jag känner att hoppet har återvänt. Jag har försökt ta åtminstone en promenad om dagen sen vi kom hem från BB. Men oftast har det blivit mer än en promenad om dagen så det känns jätteskönt. Skönt att kunna röra på sig igen och även skönt att magen krympt litegrann, även om det är en bra bit kvar innan jag är smal igen så känns det ändå som att jag kommer att komma dit så småningom. Jag känner mig inte så orolig.
Calle var hemma med oss förra veckan och han kommer att vara hemma den här veckan också. Sen är det dags för mig och barnen att klara oss själva om dagarna. Gry kommer ju i och för sig att vara hos dagmamman 15 timmar/vecka så lite avlastning kommer jag ju att få ändå. Så det ska nog gå bra, bara man kommer in i rutinerna så ska det nog funka fint.
Vad har jag mer att skriva då? Vi var faktiskt och tittade på ett hus igår. Men vi kommer inte att vara med på budgivningen. Läget var fint men huset kändes mindre än vi hade trott och det var också mer slitet än vi väntat oss. Så det var väl lite synd, men vi får hoppas att det dyker upp nåt annat istället. Det var ändå ganska många som var intresserade av just det där huset så då kändes det ännu mindre värt att vara med och "slåss" om det. Risken är ju väldigt stor att priset stiger ganska mycket när det blir budgivning och eftersom vi redan från början tyckte att huset kändes för slitet så vet man ju att det skulle innebära att man måste lägga ytterligare en massa pengar på att renovera det sen också. Då vill man ju gärna inte betala ett "överpris" redan från början, bara för att vara säker på att man får huset. Nä, så vi väntar på att det ska dyka upp nåt annat istället. Rätt som det är så gör det nog det.
Calle har förstås fixat en skylt till lillebrors barnvagn också, så nu har han och Gry varsin.
Nu håller nog lilleman på att vakna här i vagnen så det är bäst att jag skyndar mig och tar hand om han istället för att sitta här. Jag skriver mer sen! Nu har ni i alla fall fått en liten update.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar