Torsdag.

Igår blev det inget bloggande, vi hade fullt upp med annat. Mitt på dagen var jag och Gry och hälsade på på mitt jobb. Gry skötte sig så fint, var vaken och alert hela tiden :) Hon fick en overall och en haklapp av mina jobbarkompisar. Sen var vi och hälsade på mormor Fia och moster Tilda också, och jag passade på att tvätta bilen medans Gry fick åka vagn en stund på promenad med mormor. Sen skjutsade vi Tilda till bussen, hon skulle ut på krogen med några kompisar i stan.

Idag har jag varit till tandläkaren medans mormor var här och passade Gry. Hon sov hela tiden så det var visst inga problem, det är så skönt när det går bra. Då kan man som slappna av lite mer själv också.

Hoppas det går bra ikväll med, då ska vi till Jenny på MeAndI-party. Får väl se om man kanske hittar nåt fint till Gry där eller.

Men nu ska jag ta och fika litegrann - magen kurrar! Jag skriver mer sen.

Dagens Gry.

En glad liten tjej på soffan.


Provar babysittern för första gången. Sirpa är med och håller koll.


Sitter i mammas knä.


Glad tjej på soffan igen.


Och såhär pigg var hon efter dagens promenad, vart ingen sömn där inte.

Hej!

Jaha idag är det tisdag och jag tror den här dagen kommer att gå ännu bättre än gårdagen.. vi har tagit oss upp 1 och ½ timme tidigare idag :) Lillstumpan är nöjd och ligger och sover i vagnen nu och jag har fått äta lite frukost. Hoppas jag får hinna med att äta lunch idag, igår blev det bara lite snabbfika för hon ville vara hos mig hela tiden nästan. Hon somnade inte förrns vi varit på promenad och då var klockan nästan två så det var lite sent för lunch då.

Men idag är vi bättre till tidsmässigt. Tror jag ska kila ut på promenad med henne redan nu, så är vi tillbaka lagomt i tid tills jag kan äta.

Imorgon blir förresten en spännande dag. Då ska vi fara ut på en liten utflykt, jag och Gry. Vart berättar jag då.. :)

Det verkar som att det kanske tål att upprepas..

Jag gör inga bloggdesigner längre.

Första dagen "utan" pappa.

Ja, idag var det Grys första dag här hemma utan pappa. Calle har börjat jobba igen. Men det har faktiskt gått ganska bra här hemma för oss tjejer ändå. Vi har varit ut på långpromenad runt Fredriksfors och så har vi varit på promenad till affärn och handlat också. Det känns dock som att man inte hinner med så mycket på en dag, allt tar som extra lång tid nu. Men, vad gör väl i och för sig det? Vi har det ju mysigt ändå. :) Lång sovmorgon passade vi på att ta också... :)

Nu ska jag surfa lite medans lillan sover, sen blir det väl att börja fundera ut nån middag innan pappa Calle kommer hem.

Gry idag när vi skulle ut på promenad. Invigde nalleoverallen, den är lite stor men jag tror hon tyckte om den. Blev inte så kallt om småfingrarna nu.

 

Bättre sent än aldrig

Nu har jag lagt in bilderna i det här inlägget.

Gry-update

Såhär fin var Gry på mammas födelsedag! :)



I morse var hon pigg och alert.


Och nu är det eftermiddagslur.


Japp. Vi har varit ute på långpromenad med Gry så nu sover hon sött i vagnen. Idag är det rätt tråkigt väder ute, det snudd på regnar hela tiden. Men, det finns ju inga dåliga väder - bara dåliga kläder. Så vi har varit ute på promenad iaf, det finns ju regnskydd till vagnen! :)

Nä nu ska jag ta och se vad Calle gör. Ha en trevlig kväll allihopa!

Utvilad

Gårdagen kändes bättre. Skönt det. Trots att det var rätt livat igårkväll.

Jag och Calle tänkte att vi skulle ha lördagsmys med film, chips & dip. Det tog sammanlagt 4 timmar för oss att se en film som var 1 timme och 40 minuter lång. Behöver jag nämna att Gry inte ville ligga i soffan och mysa med oss? Hon var på jättedåligt humör och hade nog magknip i stort sett hela tiden. Det slutade med att vi for ut och körde bil efter Hackspiksvägen så det fick guppa litegrann. Då somnade hon och sen var det ganska lugnt så vi kunde se färdigt på filmen. Jag tror hon blev som slutkörd av allt grinande igårkväll för sen när vi gick isäng så somnade hon och vaknade inte förrän 6 timmar senare. Rekordlång tupplur. Nu är nog både hon, jag och Calle utvilade.

Nu sover hon i vagnen och verkar vara på rätt bra humör än så länge. Vi får hoppas det håller i sig, idag är ju sista dagen som Calle är ledig nu på ett tag. Imorgon bitti börjar han jobba igen så då måste jag å lillstumpan klara oss själva. Men det ska nog gå bra det med. Vi får gå ut på promenader och sånt.. :) kommer dock kännas konstigt att vara hemma. Det blir ju som annorlunda nu jämfört med att jag var hemma de sista veckorna när jag var gravid. Nu har jag ju en liten skrutta att ta hand om.

I've got a feeling...

...that tonight's gonna be a good night.

Ja, jag försöker peppa mig till att vara på bättre humör idag än igår.

Igår var det inte alls nån bra dag. Antar att det är graviditetshormonerna som fortfarande hänger kvar litegrann. Igår var det min dag men det kändes verkligen inte alls då. Jag kände mig eländig hela dagen. Men jag antar att det hör till att känna så ibland. Det har ju ändå blivit en väldigt stor förändring i vårt liv nu på sistone och det tar väl ett tag att vänja sig. Igår var jag bara en blinkning ifrån att börja gråta precis hela dagen. Ett par gånger grät jag, när det inte gick hålla tillbaka längre. Men så tittar man på lilla skruttan och inser att man aldrig någonsin varit så lycklig förut. Jag tror inte riktigt jag grät för att jag var ledsen utan mer av lycka egentligen. Men ja. Igår kändes allt konstigt på nåt sätt.

Och så har det börjat kännas jättejobbigt om någon annan ska hålla i lillstumpan. Inte när Calle håller i henne förstås. Men andra. Som att jag vill ha henne för mig själv och är rädd att någon ska råka göra henne illa om jag lämnar henne ifrån mig en stund. Min lilla skrutta. Hon betyder så mycket. Att någon så liten kan vara så betydelsefull... jag tycker om henne så mycket att det gör ont.

Och detta är nog ändå bara början. Tänk vad mycket man ska oroa sig för framöver...

Sötnos

Calle och Gry är ute på promenad med vagnen så jag bloggar lite snabbt sen ska jag lägga mig och vila en stund.

Idag har vi varit och vägt och mätt lillstumpan för första gången sen vi kom hem från BB. Nu är hon nästan 52 cm lång och väger 4200g. Jag tycker redan det märks att hon har blivit större, även fast hon inte ens är 2 veckor gammal än. Men imorgon, på hennes mammas födelsedag, så är hon det. Ja, imorgon fyller jag alltså år.. men jag har minsann redan fått världens bästa födelsedagspresent.

En glad liten tös.

12

12 dagar har Gry hunnit bli nu. Helt otroligt vad tiden går fort. Det känns som att det var igår vi först såg henne. Samtidigt så känns det också som att jag känt henne hur länge som helst. Det är en underlig känsla.

Inatt har det varit en bra natt, hon har som varit nöjd. Vaknat för att äta några gånger och byta blöja och sen varit nöjd och legat och smilat åt oss. Hon har börjat le lite nu, lillstumpan. Och hon är så söt då. Ännu sötare än i vanliga fall.. om det nu går.

Nu på morgonen har vi badat henne och den här gången var hon jättenöjd. Inget skrik alls, hon tyckte nog det var mysigt. Så nu ligger hon här, nybadad och söt och sover i min famn medans jag bloggar. Passande nog spelas det "You know I love you, I always will..." (Wet Wet Wet med Love Is All Around) på datorn just nu också.

Mmm.. det här kan jag helt klart vänja mig vid.

"Nu är de....

...tisdags-mys!"







Mm.. lillstumpan sover och jag och Calle har just ätit en god middag. Calle lagade middag idag och det blev schnitzlar, potatisvåfflor, grönpepparsås och alkoholfritt rött vin. Inte dumt alls. Första lugna hemmamiddagen sen vi kom hem från BB tror jag minsann, alla andra dagar har det varit fullt upp med antingen besök eller bebisskrik. Det var riktigt skönt nu att bara vara vi och ta det lugnt. Det tar på att ta hand om en liten bebis men man får inte glömma bort varandra också.

Nu ska jag göra mina två raringar sällskap i soffan och mysa vidare. Ikväll blir det filmkväll.

Jo just ja...

Calle har förresten börjat leta efter nya fälgar till våran barnvagn.
Undrar hur det kommer att sluta???

Söndagkväll

Tänkte uppdatera er lite snabbt om vad som händer här hemma men jag vet inte vad jag ska skriva. Helgen är snart slut men för mig känns det som inte som att det är söndag. Jag kommer ju att vara ledig jämt ett bra tag framöver. Calle är ledig veckan som kommer med, det känns skönt.. så får vi hjälpas åt med lillstumpan ett tag till innan det är dags för mig att vara hemma själv med henne om dagarna. Men hon sköter sig då så bra så det ska nog inte bli några problem.

Ikväll har vi i alla fall bestämt oss för att ha lite söndagsmys och titta på film här hemma i soffan. Har som varit mycket de senaste dagarna med besök varje dag känns det som. Kan vara skönt med lite egen tid också.

Nä nu måste jag kila igen, lilltösen gråter så det är nog dags för mat nu igen.
Vart en väldigt kort uppdatering, skriver mer en annan dag.

Välkommen till världen, lilla Gry!

Fredagen den 9/10 kl. 01.21 kom så äntligen vår lilla tös GRY till världen. 51 cm, 4020 gram och helt perfekt.

Det är helt otroligt vad man kan älska någon så fort. Har knappt hunnit smälta det än att hon faktiskt är min och Calles lilla dotter - hon är våran, och ska bo hemma hos oss. Det är stort. Har gråtit flera gånger redan, av lycka förstås. Nog har jag längtat och längtat länge nu men aldrig trodde jag att det skulle kännas så här underbart när hon väl var här. Det går nog inte att föreställa sig innan hur livet blir när man får barn.

Nu har vi i alla fall kommit hem, vi fick åka hem från BB igår efter att alla tester och läkarkontroller var gjorda, och det är så skönt att vara hemma igen. Första natten sen i onsdagskväll har jag äntligen sovit gott. Det gjorde nog Calle och Gry med. Jag fick ställa klockan för att väcka henne och amma i natt. Annars hade hon nog sovit hur länge som helst. Fick väcka henne i morse med så jag tror hon trivdes rätt bra i natt.

Just nu är pappa Calle ute på promenad med Gry i vagnen så jag har en liten stund över till att blogga. Vet dock inte riktigt vart jag ska börja. Funderade på att beskriva förlossningen men jag vet inte hur jag ska sammanfatta det hela på ett bra sätt. Det är lätt att det blir uppspaltat, men ja. Då får det bli så.

Vi åkte in redan på onsdagskvällen, var inne på förlossningen vid 00.40 på torsdagsmorgonen men själva förlossningsarbetet, eller vad man ska säga, satte inte igång förrän senare på torsdagen. När vi kom in så hade jag ännu inte hunnit öppna mig tillräckligt för att det skulle räknas som "skarpt läge" så jag fick morfin för att kunna sova några timmar. På torsdagsmorgonen fick jag äta frukost och så undersökte dem mig igen. Hade öppnat mig lite mer men fortfarande inte tillräckligt så vi blev skickade ut på stan att promenera ett tag, jag och Calle. 
  
Vi hann inte mer än ner på stan förrän jag hade så ont så att jag kräktes av smärtan. Barnmorskan förklarade sen att det kunde bero på att bebisen just då höll på att flytta sig neråt i bäckenet och att man vid en viss punkt kunde bli illamående av det. Ja, hursomhelst så åkte vi då in till förlossningen igen för jag klarade inte av att gå på stan, hade värkar typ varannan minut så jag tog mig knappt ut ur bilen ens. Inne på förlossningen konstaterade dem att jag nu var öppen 3 cm och livmodertappen var utplånad. Blev flyttad in på en förlossningsal, sal nr. 3 med gula Marimekko-gardiner. Då var klockan 13.15. 
  
När klockan var 14.12 så tog dem hål på hinnorna så att vattnet gick. Jag hade då fått börja med lustgas och dem sa att smärtorna skulle bli annars när vattnet väl gått. Jag tycker dock inte att det blev nån större skillnad. Kanske berodde på lustgasen, vad vet jag. Klockan 14.53 fick jag EDA(ryggbedövning) för jag tyckte inte att smärtan lindrades speciellt mycket av lustgasen. Slutar med lustgasen.

Klockan 16.15 somnar(!?) jag. Det är helt otroligt ändå, man har så ont i kroppen så man tror att man ska dö emellanåt - och ändå lyckas jag somna. Det visar väl kanske på hur slut man verkligen blir. Hade ju inte ätit nåt mer än frukost heller, som jag ändå kräktes upp, så jag hade väl inte så mycket energi att ta utav. 18.22 sätter dem in värkstimulerande dropp eftersom det inte gått så fort framåt som läkarna/barnmorskorna önskat. En timme senare börjar jag om med lustgasen igen.

21.05 kräks jag igen. Usch, då mådde jag verkligen inte bra. Var så trött så att jag knappt orkade hålla upp ögonlocken och ont så jag kräktes. 22.14 ökar dem med mer värkstimulerande för dom tycker inte att jag har tillräckligt starka värkar längre. En kvart senare kopplar dem även in dropp med glukos så att jag ska bli piggare, sammanlagt får jag i mig 1½ liter(!) av det. (Inte konstigt att Gry blev så söt när jag fick socker direkt in i kroppen). 22.44 ökar dem med ännu mer värkstimulerande. Nån gång efter det börjar jag om med lustgasen igen. Då tycker jag att den fungerar bättre igen men jag blir även jättesnurrig av den emellanåt. Börjar yra om en massa saker. Får för mig att jag är på Göstas kontor uppe i lagårn bland annat. Mm jag var nog inte riktigt med där på slutet men efter så lång tids värkar och ingen mat så kan man väl inte vänta sig annat heller.

00.42 på fredagsmorgonen får jag så äntligen börja krysta. Klockan 01.09 kommer en läkare och sätter sugklocka på Grys huvud eftersom jag är så trött. 01.21 är hon äntligen ute och smärtan är som bortblåst. Helt otroligt vad fort det väl släpper efteråt.

Ja, förlossningen var en helt otrolig upplevelse. Just då ville jag aldrig mer vara med om smärtan igen men nu såhär, några dagar i efterhand, har man nästan redan glömt hur det väl kändes. Våran lilla skatt kom ju till världen och för henne skulle jag lätt kunna utstå vilken smärta som helst.

   
Två stolta föräldrar.

Ny dag, nya tag.

Får hoppas att det går bättre att "härda ut" den här dagen för igår var jag verkligen inte alls på humör längre.

Jag drömde inatt att jag födde strössel. Drömmarna är verkligen inte normala såhär på slutet, har drömt konstiga saker i flera veckor. Men inatt var faktiskt första natten på länge som jag drömde att jag födde nåt, annars har det mest varit mardrömmar på sistone. Att jag varit jagad av dårar, bråkat med folk och såna saker. Strösslet kanske är nåt positivt då. Vi kan ju alltid hoppas!

Vad gör man…

...när man inte orkar mer?

När man inte orkar hålla humöret uppe och allt verkligen känns jättejobbigt? Jag är så less just nu så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det har gått 284 dagar, så kom inte och säg att jag inte väntat tillräckligt länge. Just nu vill jag bara lägga mig ner och grina. Jag längtar så mycket efter dig. Kom ut nu! Jag ber dig.

I'm back in business!

Internet är ÄNTLIGEN tillbaka här på Storgatan! Inte en dag för tidigt men ack så skönt, nu kanske dagarna går lite fortare här hemma. Börjar bli ganska trist att sitta hemma och kolla på Hem Till Gården och sånt skräp på tv. Nu kan jag ju blogga och läsa forum och en massa sånt, internet är ju lite mindre begränsat än tv-utbudet på svt1, svt2, tv4, barnkanalen och tv6 som för tillfället är våra enda tv-kanaler. Men det ska det också bli ändring på så småningom. Men för tillfället är jag nöjd med att i alla fall ha internet igen.

Bebisen har nog separationsångest från min mage eller nåt. Den verkar lite tveksam till att komma ut. Men snart kanske den samlat mod nog. :) Jag hoppas då på det, ska bli så mysigt när han/hon äntligen är här. Nu spricker jag snart av nyfikenhet på vem det är som är där inne. I morse höll hon/han på att bända loss mina revben kändes det som, det var väldigt svårt för mig att sova då. Så det var bara att kravla sig upp fastän klockan inte ens var 7 på morgonen.

Nä, nu ska jag ta och gå och fika nåt. Magen skriker efter mat. Jag skriver mer senare, ska se om jag kan få in lite bilder då också. Hej så länge!

Hej hopp!

Inget nytt under solen idag heller, eller vad man nu säger.
Idag regnar det då också, så det kanske beror på det.

Men ja. Som sagt så lär ju inte bebisen stanna där inne för alltid så än har jag hoppet kvar. Även om det känns jobbigt emellanåt, känns verkligen som att jag väger 100 kilo ibland så då skulle jag inte ha så mycket emot att bli nåt kilo lättare. Men det blir när det blir.

Helgen har i alla fall varit lugn, har varit upp på ranchen både igår och idag. Idag har jag suttit en stund i Ewas massagestol också, så vi kan ju alltid hoppas att jag lyckades skaka igång bebisen så den vill komma ut ikväll.

Nu ska jag ta och läsa lite bloggar och sen blir det väl till att åka hem igen och vänta vidare så ser vi när jag har tillgång att blogga nästa gång. Än har vi inget internet hemma men det är sagt att det ska ordnas nu under veckan som kommer. Jag hoppas att det blir så, så det inte dröjer ännu längre. Nu har vi väntat massor med veckor.

Jaja, vi ser väl om jag är mamma nästa gång jag skriver eller... jag hoppas på det (och då menar jag ju förstås att jag vill att bebisen ska komma snart, inte att internet ska bli jätteförsenat så att jag garanterat har hunnit få barn innan dem kopplat in det så jag kan fortsätta blogga)

Cha!

Ett stort grattis

till min mormor Lotten förresten. För hon fyller faktiskt 90 år idag.

Jag och mamma har varit dit och hälsat på henne idag. Det är nog mer än ett år sedan jag träffade mormor sist, hon bor på hemgården i Lövånger nu och har blivit så gammal och annorlunda nu de senaste åren. Eller ja, det började väl när morfar dog år 2001. 

Det märks att det har hänt mycket bara de senaste 10 åren.

Jag minns att när hon fyllde 80 år så önskade hon sig en skateboard och ett glasspaket. Skateboarden för att hon alltid velat prova på hur det skulle vara att åka på en såndär bräda som ungdomarna åkte på, och glasspaketet för att hon helt enkelt tyckte det var så gott med glass.

Hon fick 2 glasspaket den födelsedagen. Ingen skateboard (lårbenshalsen kändes väl lite väl hotad av en sådan åktur).

Nu känner hon inte ens igen oss längre, i alla fall inte mig. Mamma känner hon väl igen ibland. Så det är som annorlunda att träffa henne nu jämfört med när man var yngre. Då var jag hos mormor och morfar ganska ofta och lekte och jag minns hur mycket kul vi gjort tillsammans. Jag och mormor har gungat runt hela världen i deras gungstol. Kanske man inte kan tro, men det gjorde vi. Ja, vi hade verkligen kul då. Synd bara att mormor inte minns nåt av det nu...

Det känns tråkigt att hon inte har nån koll längre. Att jag är gravid och egentligen ska få barn idag - på hennes födelsedag, är ju något som går henne obemärkt förbi. Hon minns ju inte ens vem jag är, och även om jag skulle tala om det så är det glömt på ett ögonblick. Det känns riktigt tråkigt. Så på ett sätt har jag verkligen hoppats att våran bebis skulle komma just på den här dagen. Jag vet ju inte hur länge till som min mormor kommer att finnas kvar men det skulle på nåt sätt kännas som att jag ändå hade "kvar" mormor då, eller att jag skulle tänka på henne när jag ser på mitt eget barn. Jag antar att det mycket är graviditetshormoner som gör att man blir så här känslig, men jag saknar verkligen den "gamla" mormor idag. Hon som alltid hittade på nåt. Lät mig äta gröt med socker på istället för sylt, och sov med mig ute i friggeboden på gården bara för att vi kunde låtsas då att vi var på semester.

Tänk om alla fick vara pigga och friska ända till slutet.
Tyvärr är det väl tidens gång att det blir så här. Jag är glad att jag i alla fall har minnena kvar än. 

    
    

 

Fredag 2:a oktober 2009

Du är på dag 280 av 280 (100%)
Du är i vecka 40
Du har gått 39 fulla veckor och 6 fulla dagar (100%)
Du är i 9:e kalendermånaden
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden)
Beräknat förlossningsdatum idag
Du har 0 dagar kvar till beräknad förlossning

Ja, idag är det alltså dagen med stort D. Men jag tycker inte det känns mer annorlunda idag än i vanliga fall, så jag tror vi får vänta lite till. På ett sätt känner jag mig dock lugnare idag än förut. Nu har vi gått tiden ut så nu är som allt klart. Kanske är därför jag känner mig lugnare, att nu vet jag att det blir snart. Våran bebis kommer ju knappast att stanna inne i magen för alltid. Det vore väldigt konstigt i så fall.

Nä. Det blir när det blir, inom en rätt snar framtid ändå. Helt galet - vi är snart föräldrar jag och Calle. Det är stort! Riktigt stort! Jag längtar tills jag får träffa våran lilla skatt.

1 dag kvar...

...till beräknad förlossning.

Men än har det då inte hänt något, så vi väntar lite till! :)

Är hemma hos mamma och pappa nu och ska snart äta raggmunkar, inte dumt alls. Sen blir det att fara hem och vila vidare och vänta på att bebisen ska behaga att komma ut. Får väl se hur länge den har tänkt dröja med det. Idag känns det då inte som att det blir nåt i alla fall.

Får väl se om min kära sambo har köpt sig en bil idag eller, han skulle visst å titta på nån ikväll så det är därför jag är här och äter middag. Är inte så kul att laga mat själv, dessutom är jag som för trött för att orka göra nån ordentlig mat heller så... det blev som enklast det här. :)

Nä, nu ska jag se om middagen är färdig, ha en trevlig kväll allihopa!